Från att ha suttit och gråtit ihjäl mig sitter jag här och nästan ler. Jag känner mig inte speciellt glad, känner bara att jag äntligen kan börja resa mig från botten och ta ett litet steg framåt.
Jag måste säga att Tilda Petersson och Viktor Isaksson är två av världens finaste vänner. Tack för att ni finns! ♥