Hade inte tänkt att skriva detta, men eftersom folk e så himla korkade så får jag skriva det ändå.

Jag och Marcus gjorde slut förra lördan, men ska jag vara ärlig kändes det redan som om det var slut före det. ingen av oss hade några känslor i slutet, men självklart blev jag ledsen när vi gjorde slut. Det är alltid jobbigt att förlora någon man har älskat, och jag visste att jag inte skulle sakna honom mer allt det vi hann göra på ett halvår. Vi hade riktigt kul om man säger så. :) Men eftersom ingen av oss hade några känslor så kändes det ändå ganska bra att göra slut.
Om han skulle bli tsm med någon annan nu så hade jag blivit riktigt glad för hans skull, och nej jag hade inte varit svartsjuk som vissa av er tror.
I slutet av vårat förhållande så orkade vi knappt smsa varandra, vi orkade inte skriva till varandra på msn och vi orkade inte ens snacka med varandra i skolan. Jag vet att det var lika mycket mitt fel som det var hans och jag är ganska glad över att det tog slut.
Jag skulle inte kunna bli tsm med vem som helst nu, för även om det inte märks så är jag ganska rädd för kärleken, men ger mig alltid in i det för att det känns så underbart den stunden det varar. Just nu e jag extra försiktig med vem jag börjar gilla och vad som händer när vi träffas. Jag vill inte göra några dumma saker som jag eller någon annan sedan kommer ångra...

Det jag ville ha sagt är iaf att jag och Marcus hade inte några känslor för varandra på ett bra tag i slutet även om vi låtsades att vi hade det, och båda två har rätt att få börja gilla nya personer.

Ni kan sluta fråga mig på msn om jag är på G med någon, för jag svarar inte på idiotiska frågor.

PUSS.