Jag har tänkt på en sak... Varför är människor aldrig nöjda? Så fort en människa är glad ska en annan förstöra det. Varför? Jag förstår inte! Hatar vi människor varandra? En fråga bara.
Titta här, så fort en person känner sig lycklig och visar det är det alltid någon liten jävel som ska förstöra det. Alltid en liten avundsjuk människa som inte tål att andra människor är lyckliga.
Mig har det varit jävligt lätt att trycka ner nu det senaste p ga att jag faktiskt inte mått speciellt bra, men nu står jag på egna ben igen. Mina vänner hjälpte mig och nu är jag mig själv till 100% igen, och tro mig, jag är lycklig! Som elin skrev på sin blogg "jag är lyckligare än någonsin men saknaden efter dig blir bara större" , jävligt smart sagt faktiskt!
Ingenting kan få mig att känna mig mindre lycklig för det folk säger är bara ord. Det enda som kan få mig mindre lycklig är om det händer mina närmaste något.

Jag har alltid varit den där personen som hållt allt för sig själv och klarat alla hinder själv. Jag har alltid haft svårt att säga saker, tills nu. Nu vet jag vart jag har alla, och vilka jag kan lita på och inte lita på. Jag vet vilka som är äkta och vilka som inte är det. Tro mig, jag vet vilka jag gillar och inte gillar. Jag är inte en person som dömmer folk i förväg jag bara har lätt för att genomskåda människor.

Säg inte att jag är dum som skrivit detta, för jag tycker om många människor, det gör jag verkligen! Jag tycker bara det är tråkigt att vissa människor ska vara så himla falska.