Ni vet när människor har svårt att släppa taget ? tycker ni det är jobbigt eller bara sött ? jag tycker det är lite av båda. man får skuldkänslor, men de e sött att folk kämpar. många av mina vänner har mått otroligt dåligt p g a kärlek. vissa har mått så dåligt att dom velat dö. ni vet, det finns olika slags kärlek. kärlek i familjen, vännerna, partnen o s v. enligt mig är alla kärlekarna lika starka men dom märks och känns på olika sätt. är hat också en slags kärlek? jag menar.. när man hatar någon så visar man ju bara att man bryr sig om personen. för det gör man ju! om man hatar någon så tänker man på den. så jag antar att hat också är kärlek men på ett lite sämre sätt. som sagt, det finns många olika kärlekar.
många människor säger saker dom faktiskt inte menar till folk. men tänker dom på hur hårt det kan ta på folk? att dom faktiskt kan ligga och tänka på det flera nätter och faktiskt tappat lusten att lämna huset. om du kallar någon tjock, har du tänkt på att den kanske slutar äta då? om du kallar någon hora har du tänkt på hur människan börjar se på sig själv? och ni vet personer som gillar folk av satta kön.. tycker ni det är äckligt? det gör inte jag. jag tycker det är sjukt modigt om man vågar visa det och stå för den man är. hur coolt är det inte med såna människor? men iaf.. ni vet kärlek.. svartsjuka hör ju ihop med kärlek. en av jordens värsta kärlekskänslor. känslan som faktiskt kan få en person galen. Jag hatar svartsjuka. försöker undvika det.. funkar det bra? kanske , kanske inte. jag har iaf blivit bättre på att hantera den. jag skriver denna texten för min egen skull.. inte för att ni som läser min blogg ska sitta å läsa vad jag tycker om kärlek och känslor och sånt. detta är för min egen skull. om ett år kanske jag sitter å läser denna texten (om jag fortsätter blogga) och då kanske jag vet vad jag tyckte då. tror ni jag tycker samma om ett år? jag har ingen aning. men nu ska jag sluta skriva.